Social links

0390-415 08    

Människor i blickfånget: Helen

Ett underbart engagemang

Helen Winberg har en varm och musikalisk personlighet; alltid med ett stort leende på läpparna. Hon har deltagit i många Share Music-kurser och ingått i flera ensembler under åren.

Anna Westerberg in Hi-Hat Xpres

– Hur började din upplevelse av Share Music?
– Jag fick reda på att Share Music fanns av en person som kom till min teatergrupp och frågade: ”Har du inte hört talats om Share Music?” Då, 2004, tog jag min första kurs. Där träffade jag en kille som satt i rullstol och som bara kunde prata med stortån. Jag fick ligga på knä, och han pratade med mig via sin tå på en stor tavla. Vi umgicks hela den veckan. Det var jättetufft att vara med den killen, men så spännande att jag var tvungen att delta igen och igen! Share Musics kurser engagerade mig fullständigt, eftersom när man kommer dit, så vet man egentligen inte vart det ska sluta. Sedan jag har fått massor av nya vänner också.

– Men är det ett jobb eller en hobby för dig att vara med?
– För mig är det jobb. Jag arbetar med teater som teaterinspiratör och försöker uppmuntra människor med olika funktionsnedsättningar att skapa. Jag är väldigt intresserad av rörelser och kroppsuttryck. Och det är just det jag tycker är så spännande att utveckla; att utforska och komma ett steg framåt hela tiden. På Share Musics kurser får jag så mycket inspiration och det är en fördjupning i mitt arbete. Det är bara helt underbart!

– Vad betydde det för dig att spela i Gryning i Galamanta?
– Det var väldigt spännande! I ett sådant projekt kastar man sig in helt. Det var min första föreställning efter ett antal kurser. Det hade upplägget av  en avancerad kurs –  då steg man lite grann, blev lite proffs. Det var väldigt speciellt att spela i Guildhall i London och på Stockholms Centralstation.

På tågstationen var det så häftigt, för det var ju människor runt omkring hela tiden och alla rörde sig. Men sedan var det 1500 personer som bara stod med öppen mun och hade stannat, fast de var på väg någonstans!

Jag kan tänka mig att premiären av Hi-Hat Xpres också var en väldig pirrande upplevelse? Kan du berätta lite om hur gick det?
Jag minns att natten till premiären hade jag  svårt att sova. Jag vaknade och gick igenom alla scener, eftersom jag tänkte att jag kan inte bara ligga och titta upp i taket. Jag brukar inte vara speciellt nervös, men kanske var det då. Sedan var jag jättetrött när jag vaknade.  När vi kom till Kulturhuset Spira var det först uppvärmning, som är otroligt viktigt. Det är alltid roligt att köra lite yoga, man sträcker verkligen ut musklerna. Sedan får man sin vägledning i ett samtal med koreografen. Jag måste tänka på vad jag ska göra i förväg och fokusera på min karaktär, även om alla rörelser sitter i muskelminnet.  Hi-Hat Xpres är en snabb produktion och det går väldigt fort. Det är viktigt att komma in och hitta en roll, och i den här produktionen är det många olika roller som jag har.

Foto: Peter Lloyd. Hi-Hat Xpres.– Vilken är din favoritscen i föreställningen?
– Min favorit är den första scenen ”Perfektion”,  där vi bara rusar in och dansar ”Charleston”.. I hela produktionen är det så många kontraster och alla scener är så olika!

– I Hi-Hat Xpres spelar du cymbaler och leksakstrumpet…
Jag är ingen musiker, men jag tycker att det är roligt med instrument. Jag har en gitarr och några andra musikinstrument, och jag spelar allt utifrån min egen förmåga.

Visst är det roligt med skapandeprocessen!
– Ja, absolut! Någonting som inte hade gjorts förut, som inte finns. Sen tycker jag att vår kreativa ledare Veera Suvalo Grimberg verkligen fick slita hårt, med tanke på att hon var både koreograf och konstnärlig ledare. Hon kan alla tips och tricks, och hon gör allt!

– Hur tillbringar du dina lediga dagar?
– Jag är mycket ute i naturen, jag älskar den! Där får jag tysthet och inre lugn, annars har jag människor omkring mig hela tiden. Hjärnan slutar ju inte att fungera, utan även där kommer man på idéer. Det är alltid bra att ha lite papper och en penna med sig!

Människor i blickfånget: Helen