Meny
BEATS, SOUNDS AND STRINGS är en musikalisk resa och ett helt nytt verk av tonsättaren Hans Ek på beställning av ShareMusic & Performing Arts. Här smälter Elefantöras elektroniska värld och instrument samman med Gageegos akustiska värld och Helsingborgs symfoniorkesters stråkar.
Vi fick en pratstund med Hans Ek mitt under repetitionerna av ett annat verk, operan Eurydike, som han skrivit tillsammans med Linus Fellbom. Premiären går av stapeln nu i mars på Wermland Opera.
Berätta om bakgrunden till samarbetet med Elefantöra och dig.
– Dels känner jag Jonas Larsson från Gageego väl sedan tidigare och jag har jobbat med Gageego också. Så det var en koppling där. Sedan kontaktade Jan Hansen (producent på ShareMusic) mig. Vi träffades vid flera tillfällen, han berättade om ShareMusic och Elefantöra och deras verksamhet och jag tyckte det lät väldigt spännande. Jag blev jätteglad och stolt över att få frågan om samarbete.
Hans berättar att han alltid har varit intresserad av mötet mellan den elektroniska världen och den akustiska. Han menar att i nutida konstmusik är det ganska självklart närvarande och inom dansmusik och electronica finns det som en gråzon mellan vad som är dansmusik och vad som är ren konstmusik. Det gör det till ett intressant område att vara i, förklarar Hans.
– De projekt som Elefantöra hade gjort med olika tonsättare tyckte jag lät väldigt spännande. Det var jag lockad av.
Hur har du upplevt ert samarbete och arbetsprocessen hittills?
– Det har varit väldigt kul, det är jättespännande! Otroligt lärorikt, säger Hans med eftertryck. Alla har ju olika bakgrund och erfarenhet av musik, det är kul. Elefantöra har så mycket spännande input till mig, sådant som jag inte kan. De är ju mycket i det elektroniska och beats, en sorts modern electronicavärld som de är bevandrade i. Hittills har vi pratat om allt från väldigt allmänt kring vad som är kul, vad som är häftig musik och roligt, till hur vi ska gå vidare och tillsammans hitta något där allas erfarenheter ska få mötas. Det har varit väldigt spännande och givande och nu är vi precis inne i själva skrivandet, slutfasen. Det är verkligen kul.
När vi frågar Hans om det var någon stund han minns som särskilt lärorik, berättar han om ett tillfälle när de lyssnade på olika typer av musik tillsammans. Den här gången lyssnade de på en engelsk electronicaartist som heter Burial, som både Hans själv och flera av de andra gillar.
– När vi lyssnade igenom musiken kom det direkt en superavancerad analys av vad det var som lät. ”Det där är ett sånt där ljud och det är förmodligen gjort så, då är det nog processat på det här sättet…” Det var otroligt kul att höra hur de lyssnade och liksom analyserade vad det var som skedde, som jag inte hade en aning om. Det var ett ”moment” som jag kommer jag ihåg.
Du har ju arbetat mycket med att sammanföra olika musikaliska världar som arrangör, dirigent och tonsättare. Vilka världar vill du föra samman i ditt verk för Elefantöra och Gageego? Och varför?
– Det som vi ganska snabbt kom fram till att vi tillsammans var intresserade av var två parametrar egentligen: beats och sounds.
Hans berättar om hur han tidigare jobbat med olika artister och orkestrar och att det finns vissa uttryck som han har hållit på med och utforskat mycket, men på senare år har han tyckt att just electronicavärlden har varit lockande att ta in. Att i det här samarbetet till exempel hitta sätt att kunna uttrycka sig via både Gageegos sätt att spela och Elefantöras.
– Som gemensam plattform finns det en sorts approach till beat och sounds, helt enkelt, konstaterar Hans. Stycket är ju gjort så, att vi precis håller på att skapa ett långt klick med bara olika beats på. Sedan, utifrån det, byggs stycket upp. Så nästa steg i det här är att hitta olika ljudvärldar och klangvärldar. Den konstmusikaliska världen blir någon sorts ornament och variationer över det här och kommer som en sista fas.
Hans förklarar att han andra gånger ofta börjar med traditionellt komponerande och sedan lägger till en annan klangvärld. Men i det här arbetet så har det varit tvärtom. Här berättar Hans också att när han går in i olika samarbeten och projekt, finns det en grundläggande nyfikenhet på den andra parten – en artist, ensemble eller orkester till exempel. Men han betonar att han även vill känna att det finns en grundläggande potential för att göra det för en symfoniorkester.
– Här är det Elefantöra och deras värld som är utgångspunkten, men det finns ett skäl att sammanföra dem med Gageego, det finns en massa beröringspunkter där som är intressanta. Så det är inte bara ett planlöst utforskande i något som man inte vet vad det ska bli. Jag vill känna att jag har en sorts grundvision som jag känner mig bekant med.
Hur skiljer sig det här arbetet från andra samarbeten?
– Varje samarbete är ju unikt. Det som är kul här tycker jag, är att jag har börjat helt från scratch. Vi har träffats och vi har inte vetat vad vi ska göra först. Det har inte funnits att ”nu ska det bli det och det”. Vi har pratat massor och vi har lyssnat och det tycker jag har varit speciellt. För ofta när man gör andra samarbeten, då kommer den man samarbetar med sin musik eller någon annan ganska tydlig startpunkt. Men här var det inte så och det tycker jag har varit, eller det är, väldigt kul att det är så. En allt-är-möjligt-känsla.
Hans fortsätter.
– Något annat jag gillar med det här projektet, det är att hela tankearbetet kring ljudteknik och det elektroniska är med från början som en självklar del av det konstnärliga. Även hur vi ska samspela, hur vi synkar ihop oss och hur det elektroniska ska blandas med akustiska. Det är en lika viktig parameter som en klarinett är.
– Ibland, i orkestersammanhang i synnerhet, så finns det en stor prioritet på det akustiska och när man använder sig av elektronik eller ljudteknik så är det något som liksom läggs till i efterhand. Men här är det med från början och det tycker jag om.
Vad hoppas du att publiken får för upplevelse av musiken?
– Jag hoppas alltid att det ska vara ett förutsättningslöst lyssnande där man förhoppningsvis blir tagen av det man hör. Att man bara åker med istället för att söka efter att saker och ting ska betyda eller referera till något speciellt eller att det består av något speciellt. Den där känslan man kan ha om man ser en film utan att veta vad det är – man bara kommer in i något och så blir man tagen av det. Man åker med och litar på den på något sätt och bara upplever den. Den typen av lyssnande hoppas jag alltid att publiken ska ha. Och här finns det goda förutsättningar för det.
Den 10 juni 2022 uruppförs Beats, Sounds and Strings under evenemanget H22 i Helsingborg. På scen återfinns Elefantöra, Gageego och Helsingborgs symfoniorkesters stråksektion. För mer information, klicka här.
Här kan du läsa mer om Elefantöra.
Fotona i bildgalleriet nedan är från en workshop på Elementstudion i augusti 2021. På fotona syns Hans Ek med musikerna Joel Mansour och Evelina Larsson, ljuddesignern Gusten Aldenklint och ljudteknikern Linus Andersson.
Samtliga foton: ShareMusic & Performing Arts.
